I väntan kan längtan bo

Ett grått regnigt höstlov för några år sedan, när Inge Vidare och hans fru Hosta Halsont hade flyttat in till mig och barnen, roade dom oss med inomhustråkträning.

När tre dagar av lovet hade gått så hade vi spelat spel, tittat på filmer och dragit en och annan spader. Dom gråa dagarna avlöstes av kvällarnas höstmörkaste mörker och längtan till advents mysiga ljussmycken väcktes. I ett ögonblick kom kartongen ner från vinden och adventsstjärnor upp i fönstren. Grannen glodde :)) Vad roligt!!

Det ena ledde till det andra. Pepparkaksdegen kom fram Och vips hade vi även en pepparkaksstuga! Det "riktiga" Pepperkakshuset fick heligt vänta på sin tur, julen.

Numera tjuvstartar vi alltid med pepparkaksbak på höstlovet och skapar säsongens pepparkakstuga. Fast den här gången hävdar alla att det blev en peppakaksbunker...??!!!

Hmm... Ja vi har nog aldrig gjort något så fult ;))