måndag 2 januari 2012

Jaha och nu då??

Glada miner, ny start, nytt år, nya förväntningar. Ser på människor omkring mig att det behövs så lite för att få en ny gnista i ögonen. Att slutet på en ”manmade” tideräkning och början på ny, får gnistan att tändas som om att det blir nya dagar som delas ut: Bock och tack, en påse nytt med nya möjligheter som startar precis vid klockslaget 00.00. Tiden för förändring, tiden för förbättring. Sluta röka, börja banta, sluta snusa, börja nytt jobb, hitta kärleken…

Sluta Börja. Börja sluta.

Här är här där vi är. Varje stund är ny, varje minut startar något nytt. Fira vardagen. Jag vill inte leva som i reklamen för Vingresor där dom spelar på minnen ”livet är inte dom dagar som gått utan dagar vi minns” Jag vårdar fina minnen och skapar nya genom leva mitt liv i en HÄRvaro. Härvaron är för mig livet.

En ny dag älskling
Jag vaknar vid din sida
Vädret är och tiden nu
Här vill jag vara
Här är jag
Här är du
här just nu
sover fortfarande alla våra
barn i huset

och nu då?

Luften är fuktig,
torkarbladen är nya.
Jakob hostar och min
näsa rinner.
Jag skriver och sitter i värmen.
Jag har jobb på skrivbordet
och magen är mätt.
Häller kaffe i koppen och
värmer fingrarna
Här vill jag vara

Och nu då?

Jag ser mig i spegeln,
åren går och sätter sina spår
livet skriver sin signatur kring
ögon som ler
jag ser spåren och känner att
här vill jag vara.

Och nu då?

En ny kväll älskling
Jag får somna vid din sida
Barnen sover, inte i vårt hus
men väl trýgga på annat håll
så älskade av många,
dela och få mångfald.
Jag ser på dig
håret på bröstet lyser
silvervitt.
Du är vacker
du är nära
Du är här
Här vill jag vara

Och nu då?
Här är här där jag är,
här har jag alltid med mig.
Vill jag vara här?
Absolut!



måndag 26 december 2011

Till Dagmar

Lugnet ligger i huset
Väggarna knäpper och rister
Jag blundar och lyssnar.
Naturen ömsom viskar med en lätt bris för att plötsligt ta och piska ilsket mot fönstret.
Vad bär du med dig Dagmar?
Vilka budskap färdas i din vind?

Känner moderjords styrka, hur små vi är. Hur vår moderjord likt en tålmodig förälder låter oss hållas. Låter oss tro att vi kan kontrollera, förutsäga, fördämma, förädla, förvandla och härska. Tänker, ödmjukt ska vi tacksamt inse hur små vi är. blundar och lyssnar på Dagmars vind.

Öppnar fönstret lite,lite. Dagmar sjung för mig tills jag somnar. Låter kudden vila mjukt mot min kind.

fredag 23 december 2011

Håller om oss

Vila i min famn
minuten är vår
så stark, så skör, så varm
hissnar, blundar viskar i mitt inre,
det är nu, det är här och nu
för dig och mig


onsdag 21 december 2011

Juletid - Julestrid

min tanke till dom som finner julen som en press, med bråk och stress.
Där julen sliter och gemenskapen sig skiter.
Din eller min? Vi delar dagen, vi delar barnen. Dela? Vi lever inte ens ihop. Ensam! Låt barnen få en lugn jul. Stanna dagen. Ensam! Tillsammans med människor, tillsammans med TVn... Känslan ensam ekar i hjärtat. Låt dagen gå...

Låt dagen gå och låt kylan stanna utanför hjärtat, behåll längtan till julemys med nära och kära. 24/12 kan få bara vara ett datum. Öppna dörren för julafton den 28/12 eller låt nyår bli kombi. Klä granen, krama barnen, värm glöggen och spela sällskapsspel in på sena natten! Ensam? Nej tillsammanjul med värme och närvaro. Skapa rummet, skapa lugnet, ge varandra rätten att njuta hela julen utan skuld. Datum är bara dagar.

Låt julen bo hjärtat och få finnas när tid finnes.

tisdag 20 december 2011

Ingen panik... Alla på en gång!

Samlas, göra tillsammans. Vad spelar ingen roll. Olika saker samlade på samma yta blir lika mycket tillsammans. Rulla köttbullar och trängas med Mastermind spelare. Kasta finurliga blickar på sporttittande ungdomar som glider obemärkt förbi och "snappar" köttbulls-smakprov. Julmusik som blandas med skidkommentatorernas röst. Jakob skär sallad. Någon dukar. Ugnen är varm. Oj vem vann i Mastermind? Spishällen glöder. Brasan är tänd. Älskling, du ser varm ut... ;)
Häller sista stekspadet i gräddsåsen. Åh någon har vikt servetter fint! Ljusen, vi tänder ljusen. Värmen sprider sig i kropp, knopp och hjärta. Två kivas, vem tar mat först?! Med lite svettpärlor på överläppen snubblar jag på hunden som vill ligga där alla går och är, famlar mig fram till bordet med tallriken full av goda tillsammanköttbullar. TV ljudet är av, alla mobiler bannlysta, första 5 min hörs bara julmusiken. Puh... Då var årets köttbullar goda!!

Tänk va bra det blir när man gör tillsammans

Skitviktigt - det ska va gott att leva!

Det är viktigt att njuta av livet! Jag upptäcker varje dag hur bra jag är på att unna mig... Mys, tid, umgänge, sömn, närhet, bad och konstigt nog så verkar allt det där hänga ihop med något gott att äta. Ja... Kanske inte sömnen. Eller? Det händer nog lite nu och då att jag vaknar till och tycker jag ska unna mig en varm kopp choklad så jag sover bättre.

Så ja! Jag har en föreställning om att jag absolut kan unna mig något att äta i varje stund.

summan är att vikten av att unna sig är = stor!

"Unnar" mig då samtidigt att frenetiskt lägga till allt mer krävande övningar på den tidigare kallade "morgonpromenaden" som är förvandlat till "morgonpasset" med hantlar och djup knägång mm

Så vikten av att unna sig inte blir = STOR

söndag 11 december 2011

Vardagsglitter

Längtan till livets goda dagar
stunden där borta. Platsen där borta.
Jag vill inte vänta och längta!
Mina goda dagar är här och nu.

Platsen gör stunden. Och ögonblicket skapar vardagsglitter i det lilla, alldeles nära.
Låt storslaget borta vila,
kryp nära och upplev det storslaget vackra i det lilla.
Stanna! Spring inte med längtan. Gå sakta med längtan till nu.

Flyktigt decemberglitter fångad i stundens nära droppe.

Njuter och stoppar en pralin i munnen, vinet älskling, tack.

Jag glittrar och kvittrar åt livet en helt vanlig söndag.